Ferrari 750 Monza Scaglietti

Dino Ferrari

Dino Ferrari, son till grundaren Enzo Ferrari, hade ett stort inflytande på företagets framgångar inom racing och dess tekniska innovationer. Dino tog tillsammans med karossbyggaren Sergio Scaglietti fram Ferrari 750 Monza. Denna tävlingsbil är uppkallad efter Monza-banan i Italien, en plats där Ferrari redan hade skördat otaliga framgångar. Bilen är särskilt utformad för långlopp som Mille Miglia, Targa Florio och 24-timmarsloppet i Le Mans.

Tekniska innovationer

Ferrari 750 Monza Scaglietti är den första tävlings-Ferrarin som utrustades med skivbromsar. Den 3,0-liters fyrcylindriga motorn, konstruerad av Lampredi, var ett avsteg från de typiska V12-motorer som Ferrari hade använt fram till dess. Denna motor var innovativ och effektiv, vilket gjorde att bilen presterade bra i långlopp. Den var också lätt, vilket bidrog till bilens smidighet på banan. Beteckningen 750 stod för cylindervolymen: 750 cc per cylinder.

Anmärkningsvärd tävlingshistoria

Ferrari 750 Monza från Louwman Museum har en rik tävlingshistoria. Bilen har körts av stora namn inom motorsporten, såsom Mike Hawthorn, Maurice Trintignant, Umberto Maglioli och José Froilán Gonzáles. Det första loppet som kördes med denna bil var ”Supercortemaggiore” på Monza, där den slutade på en andraplats. År 1954 vann Ferrari med denna bil världsmästerskapet för långdistanslopp. Förarna var Mike Hawthorn och Maurice Trintignant.

24-timmarsloppet Le Mans

År 1955 deltog bilen i 24-timmarsloppet i Le Mans. Tävlingen som framför allt ihågkoms för en av de dödligaste incidenterna i motorsportens historia. Pierre Levegh flög efter en kollision med sin Mercedes-Benz 300 SLR in i publiken, vilket resulterade i 83 åskådares död. Ferrarin 750 Monza med förarna Dreyfus och Lucas hade strax dessförinnan brutit loppet.

Unikt exemplar

Efter Dino Ferraris tragiska död 1956 skeppades denna Ferrari Monza till Amerika, där flera förare och ägare har haft glädje av bilen. I slutet av 1980‑talet hamnade bilen i Louwman Museums ägo. En grundlig restaurering har återfört bilen till det skick den hade i början av 1955. Det är ett absolut mästerverk ur Ferraris tävlingshistoria och en bil som är unik i mer än ett avseende.